Planering
Som jag längtat hela veckan efter fläsk med löksås, som var dagens rätt på jobbet. Men inte. Idag blev det vårdplanering för min far istället.Man får ta det viktigaste först.Det gav nya erfarenheter hur saker och ting fungerar eller snarare inte fungerar.
Det började med att biståndshandläggaren ställde frågor om varför min far var på lasarettet. jag blev väldigt förvånad över att hon inte hade någon som helst information om patienten.Det hade väl ändå varit bra om hon haft med sig någon typ av fallbeskrivning. Men tydligen är det så att handläggarna får inte ha tillgång till journalerna. Eftersom min pappa var väldigt trött och inte orkade redogöra för sitt tillstånd så bad jag henne kalla in en sköterska för att berätta om hans medicinska tillstånd. Sköterskan var väldigt bra, även vi som anhöriga fick en bra information ,vilket vi inte tidigare fått. Hon förklarade bl.a att det var nu ok med lungorna men däremot hade han njusvikt och på måndag kommer man från njurmedicinska för att ta prover för att kunna ge rätt medicin. Så möjligen kan han få åka hem nästa vecka. Men så är det ju det här med hjälp i hemmet. Pappa tyckte att det skulle vara bra med ett direktlarm . Det kommer att sättas in nästa vecka. Övriga hjälpmedel som duschstol,rullator kommer också att ordnas.Vi frågade också om färdtjänst ,men det kunde inte hon ordna. För att få färdtjänst så måste man själv kontakta KLT Högsby antingen via telefon eller via nätet. Mycket konstigt tycker jag . Hur lätt är det här för en människa, som är både gammal och sjuk, att ordna detta? Varför är det inte så att handläggaren hjälper till med alla behov som patienten har ,från början till slut. Är det här att "ha en helhetssyn på människan" som det så vackert heter i böckerna.
Måtte man inte bli så sjuk så man inte kan föra sin egen talan- för vem i hundan hjälper en då?
Det började med att biståndshandläggaren ställde frågor om varför min far var på lasarettet. jag blev väldigt förvånad över att hon inte hade någon som helst information om patienten.Det hade väl ändå varit bra om hon haft med sig någon typ av fallbeskrivning. Men tydligen är det så att handläggarna får inte ha tillgång till journalerna. Eftersom min pappa var väldigt trött och inte orkade redogöra för sitt tillstånd så bad jag henne kalla in en sköterska för att berätta om hans medicinska tillstånd. Sköterskan var väldigt bra, även vi som anhöriga fick en bra information ,vilket vi inte tidigare fått. Hon förklarade bl.a att det var nu ok med lungorna men däremot hade han njusvikt och på måndag kommer man från njurmedicinska för att ta prover för att kunna ge rätt medicin. Så möjligen kan han få åka hem nästa vecka. Men så är det ju det här med hjälp i hemmet. Pappa tyckte att det skulle vara bra med ett direktlarm . Det kommer att sättas in nästa vecka. Övriga hjälpmedel som duschstol,rullator kommer också att ordnas.Vi frågade också om färdtjänst ,men det kunde inte hon ordna. För att få färdtjänst så måste man själv kontakta KLT Högsby antingen via telefon eller via nätet. Mycket konstigt tycker jag . Hur lätt är det här för en människa, som är både gammal och sjuk, att ordna detta? Varför är det inte så att handläggaren hjälper till med alla behov som patienten har ,från början till slut. Är det här att "ha en helhetssyn på människan" som det så vackert heter i böckerna.
Måtte man inte bli så sjuk så man inte kan föra sin egen talan- för vem i hundan hjälper en då?
Kommentarer
Trackback
